Anmäl er till vårt nyhetsbrev för information om våra aktiviteter.

En trädgård för alla

Geir Brendeland’s presentation

Arkitektur är ett konkret fenomen.  Det består av landskap och samhällen, byggnader och präglande artikulering. Det är därför en levande verklighet. Arkitektur har sedan historien givit mening till människans existens. Arkitektur har givit människan fotfäste i tid och rum. Arkitektur handlar därför om något mer än praktiska behov och ekonomi. Det handlar om existentiell mening.

Christian Norberg-Schulz, norsk arkitekturteoretiker
”Meaning in Western Architecture”, Praeger, 1975

Innan vi började gjorde vi en mängd observationer om platsen och projektet:

Platsen ligger i utkanten av staden.

Vi ifrågasatte vad som skulle hända med den näringsrika jorden när projektet påbörjades.

Detta är ett vackert landskap i ett märkligt, dramatiskt kontext (närliggande forskningsanläggningar bidrar till detta)

Platsen kommer att förvandlas från jordbruksmark till urban stadsdel.

Projektet är en ypperlig möjlighet att skildra morgondagens stad.

Vi tog fram ett förslag som utgick från tanken om metamorfos – att marken förvandlas från jordbruk till trädgård; från vete till äppelträd; och skiftet från landsbygd till det urbana.

Lund är en medeltidsstad med många ’mellanrum’. När man promenerar runt i staden ser man glimtar av gömda trädgårdar och växtlighet. Det finns en formell sida till platsen och en informell sida – detta är Lunds unika grammatik. Vi använde denna grammatik av murar, avdelningar och trädgårdar som råmaterial till vårt projekt och tog fram idén att en central del av Lund har rymt och flyttat ut ur staden. Vår trädgård blir första delen i utvecklingen av Råängen.

Diskussionen kring offentlighet och det offentliga rummet är en viktig del av vår pedagogiska metod och vi försöker att minnas detta varje gång vi påbörjar ett projekt. ”Hage” är en väldigt enkel idé: vi skapar först en offentlig plats, för att säkerställa kvalitet för alla i ett framtida samhälle. När man i New York bestämde sig för att skapa en ny park skickades en expedition ut i landskapet för att sätta ut hörnstolparna. Det som en gång låg utanför staden blev sedermera ett tomrum i staden. Med Hage försöker vi skapa en modest version av detta.

Vårt förslag bygger på material och saker som kan hittas i centrala Lund. Murar, tegelstenar, vatten, trädgårdar och fruktodlingar. Trädgårdens area är baserad på storleken av de kringliggande bondgårdarna (ca 40×40 meter). Jag ser det som en formell fransk trädgård som blivit galen. Det kommer finnas en grusyta med öar, träd, kontemplativa utrymmen och platser för barn att leka.

När man sitter under taket vid bordet är man i en arkitektonisk plats mellan en trädgård och ett stort landskap. Man tittar ut mot sydväst.

”Hage” kommer att börja som ett objekt och så småningom förvandlas till ett tomrum allteftersom byggnader kommer upp runt omkring.

Skärmtaket kommer göras av rosttrögt stål. Tillsammans med Londonbaserade ingenjörsföretaget Price & Myers samt Pro-Swede, en stålentreprenör i utkanten av Lund, tar vi just nu fram en ‘space-frame’ med hjälp av unika laserskurna komponenter, sammanfogade med nitar, vilket gör strukturen extremt effektiv och elegant med en handgjord känsla. Det kommer se ut som en gammal engelsk tågstation fast med en modern touch. Vi vill göra något väldigt enkelt, väldigt bra. Det handgjorda i vår design är väldigt viktigt – vi arbetar med murare, tillverkare och leverantörer för att skapa något anspråkslöst och som samtidigt kommer att hålla i decennier framöver.

Diskussion inom Råängen-teamet

Lena Sjöstrand, kaplan i Lunds domkyrka och medordförande i Råängen:

Bordet som vi bygger kommer att vara tre gånger så stort som altaret i Lunds domkyrka och blir en slags naturlig koppling mellan måltiderna som delas i det rummet (Domkyrkan) och de som äts vid detta bord (”Hage”). Båda handlar om att dela sitt liv och sina upplevelser.

Det finns flera delar av ”Hage” som har kopplingar – både fysiska och existentiella – till Domkyrkan:

Vattenspegeln reflekterar kryptbrunnen.

Träden speglar katedralens pelare.

Gränsmurarna på båda platser inger en beskyddande känsla.

Genom att arbeta med Geir och Olav har vi sett våra grundvärderingar förvandlas till arkitektur. ”Hage” har även belyst saker som redan finns, samt annat som vi arbetar med i Domkyrkan. Detta är ett väldigt spännande sätt att upptäcka kraften av ett givande samspel.

 

Mats Persson, Lunds domkyrkokamrerare och Råängendirektör:

Hagemuren kommer att bestå av 50 000 återvunna tegelstenar från den nyligen rivna Björnekulla syltfabriken i skånska Bjuv. Det är viktigt för oss att teglet är hållbart och att det haft ett tidigare liv i Skåne.

Råängens matjord kommer att tas bort och fördelas på intilliggande jordbruksmark. Jag var tidigare lantbrukare– jag förstår markens betydelse och värde – både praktiskt och metaforiskt.

 

Jake Ford, White Arkitekter:

Vi ville arbeta med Brendeland & Kristoffersen eftersom flera av deras tidigare projekt är råa, verkliga och inte överdesignade. De har en rätt typ av besatthet och intresserar sig för dialog. Vi höll ingen tävlingsprocess och gav dem heller ingen traditionell brief. Själva processen har redan gett oss så mycket att arbeta med gällande den större utvecklingen. Vi gör hellre än planerar.

 

Jes Fernie, curator, Råängen:

”Hage” kommer att bli en del av Lunds kulturberättelse. Vi bygger ett visuellt arkiv över utvecklingsprocessen av Råängen som kommer att ligga i Lunds domkyrkosamling och även i Skissernas Museums samling. År 2050 kommer boende i Råängen att få tillgång till berättelsen om utvecklingen av deras kvarter.

 

Lena Sjöstrand:

Detta är ett viktigt uppdrag för Domkyrkan – att föra minnet av denna plats in i framtiden. Vi glömmer väldigt fort vad som hände förr när ett nytt hus byggs eller en stadsdel föds.

En viktig del av hela Råängenprojektet är att arbeta med och lyfta fram olika frågor som är betydelsefulla för Domkyrkan och samhället i stort. Vad betyder det att ta i anspråk mark som förr brukades för odling? Hur kan vi göra detta på ett respektfullt sätt? Hur mycket av denna odling kan ersättas med någon annan typ av odling?

Från ett teologiskt perspektiv förs tankarna till en ‘genom döden, till livet’ situation. Det är ju trots allt något som dör i Brunnshögsområdet nu, ett befintligt levnadssätt, och något nytt som ska födas. Hur kan vi skapa förutsättningar för detta nya liv att uppstå samtidigt som vi tar hand om miljön och klimatet? Långfredagen och Påskdagen – den kristna trons kärnhändelser – har inspirerat både vårt levnadssätt och vår stadsplanering. Att ge upp något är livsgivande och livsformande.

Varje del måste behandlas med omsorg och respekt. Till exempel, även om det återvunna teglet är skört och kanske varken starkt eller enkelt att bygga med, så har det en värdefull kvalitet som rör tid, livslängd och användning.

Vi får inte ha bråttom att bygga denna trädgård eller det nya samhället. Det behöver inte färdigställas direkt. 1123 invigdes det ursprungliga altaret i Domkyrkan. Om vi utgår från den tidsramen så har vi god tid på oss. Kanske kan vi även skapa en motkraft till vårt snabba, frenetiska samhälle.

Publikdiskussion

I diskussionen med publiken kom frågor upp som berör:

  • villkor för djurliv – särskilt fåglar och störande ljus om nätterna
  • takets kontrasterande estetik (högteknologisk) och resten av trädgården, muren och bordet (naturliga material)
  • den ovanligt öppna karaktären av denna fas i utvecklingsprojektet Råängen
  • behovet att hylla projekt som prioriterar estetik och hantverk
  • att det kommer ta flera decennier för Hageträdgården att fullständigt ‘rota sig’ – dess relation till tid i Råängen är särskilt spännande
  • hur platsen kommer att tas om hand och skyddas mot skadegörelse
  • låt oss se en kvinnlig konstnär eller arkitekt få nästa uppdrag i Råängenprogrammet!
Speakers:
Geir Brendeland
Mats Persson
Lena Sjöstrand

Jake Ford

Chair:

Jes Fernie
Photos of the event:

Henrik Rosenqvist

Watercolour:

Geir Brendeland

Skriv ut
Dela via Mail
Dela via Facebook
Dela via Twitter